Packhusplatsen, 1977. Foto: Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet.

Franska tomten

Den så kallade Franska tomten, nuvarande Packhusplatsen 4 i Göteborgs hamn, fick sitt namn år 1784 då den som del av ett handelsavtal mellan Sverige och Frankrike byttes mot den karibiska ön Saint-Barthélemy. Medan fransmännen fick frihandelsrättigheter i Göteborg, tog svenskarna över det koloniala styret på Saint-Barthélemy. Fram till 1847 var svenskarnas aktiviteter på ön i huvudsak inriktade mot slavhandel. 1878 såldes territoriet tillbaka till Frankrike.

Idag heter huvudstaden på Saint-Barthélemy fortfarande Gustavia efter Gustav III. Men på Franska tomten i Göteborg finns inga officiella minnesmärken över de båda platsernas gemensamma historia. Arvet efter den koloniala handeln är dock i allra högsta grad en del av den svenska samtiden. Svenska exportvaror som sill och järn var avgörande för den transatlantiska slavhandeln – och lade grunden till det svenska industri- och välfärdssamhället. Byggnaden som en gång uppfördes åt Sahlgrens sockerraffinaderi i Göteborg, startat på 1700-talet med råvaror från västindiska plantager, övertogs på 1800-talet av en textilindustri. Spinneriet utvecklades till Gamlestadens fabriker som 1907 blev utgångspunkten för kullagerfabriken SKF och där Volvo bildades 1929.

Idag ligger Transatlantiska rederiets tidigare huvudkontor på Franska tomten, flankerat av Hovrätten för Västra Sverige. Med start 2019 kommer GIBCA bjuda in konstnärer att relatera till de historiska lager som kopplar samman Saint-Barthélemy med Göteborgs hamn, liksom kopplingarna mellan handel och orättvisa ur ett större perspektiv.

 

Konstverken som presenteras på planket med kopplingar till Franska tomtens historia görs i samarbete mellan Göteborgs Internationella Konstbiennal (GIBCA) och Trafikverket.