Om sekularitet

GIBCA 2017 kommer att fördjupa sig i en både politiskt brännande och samhällsaktuell fråga - den om det sekulära samhället. Vilken roll kan det sekulära ha i dagens samhälle?

Biennalen kommer vara ett mångfacetterat projekt som omfattar en stor konstutställning och en rad konstnärsledda initiativ utvecklade i samarbete med olika grupper och organisationer i Göteborg. Ett rikt program med aktiviteter och samtal som berör det civila samhället, aktuell forskning samt kulturella och politiska frågeställningar kommer utgöra en central del av biennalen.

Sekularitet står för särskiljandet av religiös tro (och icke-tro) från staten. Inom den samtida västerländska liberala sekulariteten söker man skapa förutsättningar för att upprätthålla och skydda fyra medborgerliga fundament: politisk och social jämlikhet, minoriteters rättigheter och den juridiska separationen mellan det privata och offentliga. Sekularitet, som inte ska förväxlas med ateism, har spelat en grundläggande roll i det vardagliga samhällslivet och har skapat förutsättningar för regleringen av en rad olika komplexa och ofta motstridiga frågor såsom rätten till abort, sexuell frihet, homoäktenskap, social jämlikhet och censur.

Det sekulära samhällets styrka består i att det tillåter olika levnadssätt att samexistera genom skyddandet av rättigheter. Sekularitet har tagit många olika skepnader runt om i världen, från averroismen i det islamska Andalusien under medeltiden, Atatürks moderniserande kemalistiska sekularism i Turkiet i början på 1900-talet till den franska konstitutionens sekulära Laïcité och på den andra sidan spektrat, den amerikanska konstitutionen.

Trots detta har de geopolitiska omvälvningarna under 2000-talets början resulterat i en sekularitet i kris. Den liberala sekulariteten utsätts nu för våldsamma påtryckningar som en följd av en ökande global medvetenhet fylld av rädsla, osäkerhet och otrygghet. De antipluralistiska krafter som mobiliserade attacken den 11 september 2001; invasionen av Irak 2003; inrättandet av militärfängelset i Guantánamo Bay och rapporterna om tortyr därifrån; mordet på Theo van Gogh och den påföljande nationalistiska högervågen i Nederländerna; publicerandet av de blasfemiska teckningarna i danska Jyllands-Posten och massakern som begicks av Anders Breivik på Utøya. Därtill den Islamiska statens (ISIL) framväxt ur Mellanösterns politiska instabilitet, attacken mot tidskriften Charlie Hebdos redaktion i Paris, den stora tillströmningen till Europa av flyktingar från inbördeskrigen i Syrien och Irak och de nationella reaktioner som följt flyktingströmmarna - är bara några av de händelser som anses driva Europa mot en kollaps av det sekulära samhällssystemet.

Ur denna situation har  en  skenande identitarism växt fram som förkroppsligar många såväl underliggande som uttalade konservativa strömningar. Fundamentalismer och extremismer har förgrenats i alla riktningar. Fram träder ett flertal frågor om framtiden. Hur ter sig sekularitet  i stunder av kris? Hur kan vi relatera till de religiösa ”andra” som träder in i sekularitetens rum? Hur kan vi upprätthålla sociala, sexuella, kulturella eller religiösa friheter i ett samhälle med stora kulturella skillnader? Är det staten som är bäst lämpad att definiera sekularitet? Om inte, vem? 

GIBCA 2017 kommer ta sig an dessa komplicerade frågor och ämnar, som Judith Butler föreslår, att skapa rum “för samlevnad och kamp, genom deltagande i offentliga diskussioner, genom kulturella och meningsskapande projekt, som tillåter former av åtskillnad att sammanfalla med former av tillhörighet”.