gibca_politicsofplay_500x730px.jpg

The Politics of Play

Curator Katerina Gregos

Arena: Röda Sten Konsthall

Poeten Alan Gilbert konstaterade nyligen att ”politik utan fantasi är byråkrati”. Med samma logik kan man hävda att ”konst utan fantasi riskerar att bli banal”. Den risken är påtaglig när man tänker på en särskilt slags så kallad ”politiskt engagerad” konst, som till stor del kan vara akademisk, torr, pedagogisk och helt enkelt oinspirerande och trist. Men vad händer om konsten filtrerar politiken med hjälp av fantasin, subversiv humor och lekfulla strategier för förvandling? Herbert Marcuse menar att ”Poesi, konst, fantasi, skaparandan är själva livet – den verkligt revolutionära kraft som förändrar världen [...]” I konsten, så som i livet, ligger den radikala fantasins kraft i det faktum att den istället för att acceptera världen som den är föreställer sig världen som den kunde vara och samtidigt krossar förstelnade åsikter och slår hål på fördomar. I utställningen The Politics of Play utforskas förhållandet mellan konst och politik med hjälp av den radikala fantasin och leken i verk av konstnärer som tar fantasin, poesin, provokationen, den subversi- va humorn, teatern och förklädnaden i sin tjänst för ett samtal om aktuella politiska frågor. Hur kan den konstnärliga fantasin förvandla vår syn på politiska frågor? Hur kan vi med konsten som filter, tolk och visuell omdanare gå bortom den torra, nyktra, pedagogiska och cyniska realism som präglar så mycket av det som kallas för ”politisk eller samhällsengagerad konst”? Hur kan något som har en negativ underton förvandlas till något förlösande, jublande, glädjerikt, rentav utopiskt – utan att den kritiska udden gör förlorad? Hur kan leken förändra, omforma och påverka socialt och politiskt engagerade konstnärskap? Utställningen presenterar verk av konstnärer som försöker besvara dessa frågor och ta sig an det politiska och sociala på sätt som styr undan från det banala, pedagogiska, politiskt korrekta och bokstavliga återskapandet av verkligheten – och istället prioriterar kreativa innovationer, distinkta bildspråk och fantasins nydanande förmåga.

Katerina Gregos, curator
 

Konstnärer

Nabil Boutros (Egypten / Egypt, 1954), Luc Deleu (Belgien / Belgium, 1944), Ninar Esber (Libanon / Lebanon, 1971), Parastou Forouhar (Iran, 1962), Jorge Galindo & Santiago Sierra (Spanien / Spain, 1966 / 1965), Guerrilla Girls (USA, est. 1985), Nevan Lahart  (Irland / Ireland, 1973), Tala Madani (Iran, 1981), Otobong Nkanga (Nigeria, 1974), Roberto Paci Dalò (Italien / Italy, 1962), Pavel Pepperstein (Ryssland / Russia, 1966), Fernando Sanchez Castillo (Spanien / Spain, 1970), Marinella Senatore (Italien / Italy, 1977), Liv Strömquist (Sverige / Sweden, 1978), Olav Westphalen (Tyskland / Germany, 1963), Wooloo (Martin Rosengaard & Sixten Kai Nielsen) (Danmark / Denmark, est. 2002), Qiu Zhijie (Kina / China, 1969)